Ett två tre, I made it

Jag är hundra meter under vattenytan
och allt jag kan se är min spegelbild underifrån
(kan inte andas)
Jag försökte faktiskt att ropa efter hjälp
men orden samlades i små bubblor och nådde aldrig ut
(kan inte andas)
men vad nu...
Varför känns denna situation så rätt?
Att detta ögonblick är meningen med livet
Fridfullt.

(Jag kan andas igen)

-Kayla Mokédé 23 Oktober 2011-

____________________
GODDAMNIT.
Försovit mig!!!!! MÅSTE SKYNDA MIG.
Fett förkyld, och har rep o träning idag. Fuss it!
Får göra mitt bästa...adios.

Km.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0