(we<3it)

Försiktigt formar jag läpparna till ett litet O
och ännu försiktigare pressar jag ut sval luft
genom mina krökta rödrosa läppar

musklerna liksom, kramar om mina syrefyllda lungor

regnstoftet virvlar yrigt iväg från dina bara axlar
och världen känns genast mycket lättare för dig
ett steg kan du ta nu, utan att ett betydligt ben i din kropp
skall krossas på grund utav övervikten
du bar den så länge, min vän, alldeles för länge

dina två elfenbensvita axlar
beklädda i läppars märken

Km.