gränsen mellan

planeterna slutar helt plötsligt sitt
cirkulerande runt något vi tror brinner, men som inte gör
och de faller hejdlöst ned, spetsas på bergstoppar vi aldrig
visste, var vassa

människor hämtar andan efter, flera mils levande
och lika plötsligt som de kände att de alla, var fallande,
så otroligt sköra, slagbara
liksom mänskliga

slog det även dem, att livet kanske är lika illusoriskt
som dem själva i en fantasi
 
Kayla Mokédé

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0