ljudvågorna slutar aldrig studsa mellan din gravs väggar
skriket, tystnaden,  de har sina egna ljud, för att
dominera bort det nutida livet, att leva

du är fast, mellan två olika ting
fastskruvad under någonting, som
en gång var ditt, allting

antikens Egypten, är där du levde och alltid kommer att vara
att du förblev en mumie, inuti faraoernas fängelse för slavar,
är ingenting oväsentligt eller en tillfällighet

du är menad, att ge mening
åt de, som ska dödas