Kvinnan: ”Att söka efter gud, är det en dålig idé Eugene?”
Eugene: ”Nej, men jag kommer dö ensam i vilket fall som helst.”
Kvinnan: ”Men är det inte lättare att acceptera med gud bakom dig?”
Eugene: ”Jag vet inte, det jag vet är att jag inte vill vara ensam, jag vill inte dö ensam”

luftstrupen tjocknar, syret rör sig långsamt igenom kroppen
och blodet cirkulerar sakta runt muskler och ben
tillsammans uppmuntrar dem, det som ska komma

ögongloberna ömsar glans, för sista gången och vänder sig inåt
regnliknande tårar blötlägger hyn
och samtidigt ändras hudfärgen från liv
till vit


Kvinnan: ” Man föds ensam och man dör ensam, Eugene. Det är så livet ser ut.”

och ensam ligger kroppen kvar
och ensam svävar själen bort

-
Andra Juni Tvåtusentolv - Kayla Mokédé