”Every need got an ego to feed”
Bob Marleys stämma slår ute allt ljud
och kvar finns bara han och mina andhämtningar

Lik står uppradade likt staflin och
människan har blod under naglarna
går klädd i minkpälsar, med avdöda skrik
emellan de animaliska hårstråna

avnäbbade kycklingar, går förbi mina ögon
och de försvinner, likt deras själar gjorde när
halspulsådran skars av, när jag frenetiskt blinkar bort dem

uttorkade brunnar klär marken i Indien
varenda droppe har tagits ifrån dem
och ut pumpas coca-cola i glasflaskor som spricker
när en människa placerar sina läppar vid munstycket

går jorden under, ska jag skratta tillsammans med Bob Marleys stämma
för glad kommer jag vara, försvinna från en plats jag aldrig hört hemma

 
i

 -
Nionde Juni Tvåtusentolv - Kayla Mokédé