Hade tänkt att snacka lite ytlighet. Hur man ser ut, varför en del försöker se ut som andra mer än att försöka hitta sin egna stil.

Jag har frågat mig själv många gånger varför en del har svårare att vara sig själva utseende mässigt, än att klä sig likt andra.
Uppmärksamma i denna text också, att jag kastar ingen skit på de som vill se ut som någon annan.
Utan jag skriver bara det jag undrar över och det jag faktiskt tycker.

Jag hade tänkt att rikta mig in på tonåringar, individer i min egen ålder.
På min skola finns det en speciell stil, som är sjukt populär. Mer än majoriteten av eleverna på skolan klär sig i ungefär likadana kläder. Killarna har skjortor, med annorlunda skurningar och fickor. Tjejerna har långklänningar och kängor eller sådana där skor, som hästmänniskor rider i. Det är åt det där gameldags-hållet.
Mycket som våra föräldrar eller kanske mor/farföräldrar hade när de va yngre.
(Hipsters, är de det, de är?)

Nej, det är inget fel med det. Bara man trivs i de kläder man har på sig.
Men så många säger att man ska vara sig själv. Ha på sig det man själv vill ha och struta i vad andra har eller inte har.
Och då blir jag fundersam, på min skola är det över 400st som har precis samma stil. Har verkligen allihopa bland dem, sin absolut egna stil?  Mitt svar är: Nej.

Det är omöjligt, men då undrar jag...varför klär man sig inte i det man vill klä sig i?
Vad är det som får en att tänka att den ska se ut precis som klasskompisarna?
Dåligt självförtroende? Vill bli accepterad på ett speciellt sätt? 
Gillar och vill följa strömmen?  Ja det finns egentligen en massa frågor, VARFÖR en person vill se precis ut som en annan.

Men jag tror inte så många skulle erkänna att de faktiskt inte är sig själva helt, utseendemässigt.
Frågar jag en elev på min skola som jag tycker ser ut som alla andra "Är du dig själv?"
så kommer den personen självfallet att säga "Ja, jag är mig själv"
Tror det är lite av en skam att faktiskt erkänna offentligt att man inte kan/vill vara sig själv.

Detta funderar jag över, för att jag själv aldrig har varit där och är inte där idag.
Jag har alltid klätt mig i det jag har velat. Men det har inte varit för att jag har velat stå ut från mängden.
Utan omedvetet har jag satt på mig det som inte så många klär sig i.
Det är en självklarhet för mig, att faktiskt vara sig själv.

Jag har min stil, och den är inte namnsatt. Finns inget namn. Utan de kläder jag tycker är snygga och som jag bär, de är min stil.
So remember folks, don't be afraid of your own style.
Våga vara Du och skit i vad andra tycker om din insats.



Km.