lever ett med allting


(we<3it)

Ibland lägger jag bara av, liksom låter mig flyta ovanpå det jag har lagt bakom mig, just för stunden.
och iväg flyter jag i vintergatan, runt solen, blir ett med hela systemet
för att sedan sila mig igenom, imellan, runt alla stjärnor som närvarar min omgivning.
Efter rus av lycka och nära intill drunkningar av sorg, finner jag min sinnesstämning neutral
och lugn, och för en gång skull; känner jag mig hemma

Km.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0