de klampar in, de river upp

- Den kommande tiden kommer bringa med sig svarta uppvaknanden och promenader till lärans byggnader och svarta avslutningar, promenader till ett trapphus, en lägenhet, ett rum. Någon gång, flera gånger har jag nämt att dessa sammansatta årstider, bestående av kyla, mörker och tristess i själen, är någonting jag föraktar, rent utsagt hatar. Jag finner inte tillfredställelse, i destruktiva vindar som piskar mot mig, provocerar hjärnan att mörda alla varma och ljusa färger. Jag finner inte njutning, av att leva genom någonting som inte är liv.
Min ryggrad är krokig och jag kan inte upprätthålla mina axlars solidariska sköld längre. Min buk, min bringa så sköra, förblir synliga och kan lätt förstöras om så någon bara försöker. Den kommande tiden kommer bringa med sig, allt jag tryckt undan bakom solen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0