Min far

Jag kommer sakna min far.
Jag kommer sakna honom så sinnessjukt mycket att jag till och med nu, när jag sitter i samma hus som honom, går sönder lite grand. Jag vill inte lämna honom, inte ens för två månader som jag nu ska vara borta i.
Jag vill vakna varje morgon o veta att han finns på nedervåningen och inte på andra sidan jordklotet.
Jag vill leva i vår vardag. Jag är i skolan och kommer hem, vetande om att han finns där o väntar på mig.
Men samtidigt måste jag åka. Och trots att det är något jag kan se fram emot så är det också någonting jobbigt, någonting stort. För jag lämnar min far, för en stund.

Jag liksom, Jag liksom...
Jag liksom behöver min far lika mycket som jag behöver syre.
Jag saknar min far.

Kommentarer
Postat av: papa

Tack älskling för dessa vackra ord. Är lite tårögd och rörd över vad jag nyss läst, speciellt nu när vi är ifrån varann. Jag älskar dig. //Papa din

2012-06-27 @ 12:59:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0