-Uppriktigtsagt saknar jag de stunderna jag hade på Djur och Kul, stallet jag red på. Alla hästarna, alla ridtjejer man kallade sina bästavänner, alla övernattningar, alla tävlingar, alla godbitar man köpte för fem kronor, alla ridläger, alla kunskaper man fick på nacken. Allt som jag idag, inte har. I stallet och på hästryggen var jag fan lycklig, det lös upp min pissiga vardag jag hade då. Hästen på bilderna ovanför, är en D-ponny(vet inte vilken ras) vars namn är William. Mycket fin!