short change hero

 

 Dagarna går in i varandra. Och jag har inte så mycket att komma med, mer än ingenting. Men ingenting, är väl också någonting? Jag lyssnar på låten Short Change Hero med The Heavy, på repeat. Har skejtat, men inte så mycket som jag velat. Inte tillräckligt (jag är inte tillräcklig). Jag har låtit andra få bestämma alldeles för mycket. Men jag blir så blind, när jag dränks av hopp. Jag är så osammanhängande, därför har jag knappt skrivit någonting vettigt på hur länge som helst. Jag får inte ihop det, jag får inte ihop mig själv. 

"This ain't no place for no hero"


Jag är nästan alltid ensam hemma. Jag har uppskattat ensamheten, men då hade jag ett helt rum för mig själv, instängd i mig själv. Men nu, nu har jag en enda stor lägenhet. Jag klarar det inte. Jag vill ha alla mina åtta syskon runt mig, jag vill ha min far, min låtsasmor. Jag saknar ihjäl mig. Jag har fått en överdos av ensamhet. 

"This ain't no place for no better man"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0