Att vara en tredjeårselev

 
Det här med att skriva formellt. Jag vet inte men det är verkligen inte min starkaste sida och det gör det hela inte bättre när ett gymnasiearbete på minst 10 sidor ska vara formellt skrivet. Nu sitter jag i alla fall här med mitt helvetesarbete som ligger i sin slutfas, jag är inne på slutspurten, liksom de sista 60 metrarna i ett 1000 meters-lopp. Precis som majoriteten av mina klasskompisar, vi svettas och gråter tillsammans mellan fyra väggar som ska vara vårt klassrum och vi ger varandra och oss själva mentala applåder för att vi snart är ute ur helvetestunneln.
 
Jag skulle vilja kalla oss och alla andra treor för vinnare. För det är fan precis vad vi är; vinnare.
 
Längtan till en blogg som är helt och hållet skolfri, är total. Jag vill börja skriva om utomstående liv, om annat än bara mig och mitt i-landsproblem som är mitt romantiserande skolhat. Jag vill fylla denna lite smått patetiska blogg, som består av fragment från det som ska föreställa mitt liv; med väsentlig text, där Etos, Patos och Logos är mina bästa vänner och att jag drar nytta av dessa. Jag vill vara struktur personifierad och vill väga tungt i mina texter. 
 
Jag antar att jag bara vill vara någon. Vara kayla, med stort K och vara betydelsefull i min egen existens.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0