Det gör dock inte allt för mycket, då jag verkligen inte har någonting av värde att komma med. Jag är inte lika frispråkig längre, är inte lika villig att blotta mig och jag är inte lika duktig på att uttrycka mig via skrift. Jag rent ut sagt suger. Men jag fyller mina dagboksblad och min hjärna är lika sprängfärdig som den alltid har varit de senaste 18 åren. Jag har bara fått det där problemet att inte kunna ventilera längre, inte för offentligheten. Knappt för mig själv heller. Vad är det som blockerar min väg? Jag vill så gärna ta reda på det, jag vill så gärna få den där skrivarådran tillbaka.