När någon frågar mig vad jag vill med mitt liv idag, är mitt svar ett enda stort frågetecken. Min säkerhet har blivit till en osäkerhet, man skulle kunna beskriva det som att jag befinner mig i ett formlöst, detaljlöst, färglöst rum som jag spenderar min tid i; genom att famla. Ingenting är en självklarhet längre och att ta något som helst för givet är en av de största riskerna. Och i och med allt det här, så har jag svårt att njuta av det som komma skall. Till exempel som studenten, som alla pratar om som om det vore det bästa man gjort i ens liv. - Men jag ska ta dag för dag, leva i nuet och så får vi se vart jag hamnar.