---

- Snart sitter min tre år yngre lillasyster på ett flyg, som ska ta henne till andra sidan Atlanten. Nu sitter jag i en tom lägenhet i väntan på att mitt öde ska göra sig lite mer tydligare, så jag förstår, liksom får en aning om hur mitt liv ska se ut nu, framöver eller bara för evigt. Väntar på lägenhetsbesked, kämpar med skoluppgifter som ligger ovanpå varandra i en jätte lik hög, dra igång körkortsprocessen och få tag i sommarjobb i Småland. Jag är vuxen nu, jag kan inte vara barn och leva utan att tänka längre. Jag har mig själv att förlita mig på. (Mina läsare, har ni syskon? I så fall vill jag bara upplysa om att syskon är det enda sanna och mest genuina man kan ha och som alltid kommer bringa kärlek till en, såsom man själv gör det tillbaka.)